Meny
Varukorg 0
Vi har stängt för sommaren och tar inte emot beställningar!

Såråd

Här har vi samlat en hel del tips gällande sådd av frö. Först en snabb guide i hur du ska tyda beteckningarna som står på våra fröpåsar.

Vad står det på fröpåsen?

De beteckningar som står på våra påsar talar om för dig vad det är för typ av fröer i påsen och hur de vill ha det. Här ser du exakt vad de betyder. Den uttolkade informationen för varje sort finns också att läsa på produktsidan.

(HA) Ettårig växt med kort utvecklingstid, sås direkt på friland
(HhA) Hos oss ettårig växt med längre utvecklingstid, förkultiveras inomhus under 1-2 månader före utplantering i trädgården
(HP) (HBb) Härdig perenn/lök, klarar vårt klimat utan vintertäckning
(HhP) Halvhärdig perenn, klarar ej våra vintrar utan täckning
(HB) Härdig bienn, dvs tvåårig växt, blommar andra året
(Gp) (GSh) Krukväxter, ofta med ursprung i tropiska länder
(HhT) (HhSh) (HhBb) Halvhärdiga växter, odlas här som krukväxter
NS Normalsådd, dvs Du behöver inte tänka på något speciellt när Du sår dessa frön.
STR Dessa frön behöver stratifieras, dvs köldbehandlas, för att gro. Gör så här: Så fröna som vanligt och ställ sådden varmt i 2-3 veckor. Ställ sedan sådden kallt, bäst är 2-3 grader plus men kylskåpstemperatur kan duga. Låt sådden stå kallt i 4-6 veckor eller tills fröna grott.
NS/STR Så först fröna enligt råden under NS, om fröna ej grott efter 4 veckor så följer Du sedan råden under STR.
MG Mörkergroende, dessa frön vill gro mörkt. Täck fröna noggrannt med jord!
LG Ljusgroende, dessa frön vill gro ljust. Täck fröna med ett mycket tunt lager av jord, små frön täckes inte alls.
18-20 C Den optimala jordtemperaturen för att fröet ska gro.


ALLMÄNNA RÅD

Använd såjord! Den är sandblandad och luftig samt mindre näringsrik vilket också är bra. Ett bra sätt är också att fylla såkärlet med vanlig jord och endast det översta lagret med såjord, på så sätt får plantan tillgång till näring snabbt utan omskolning. Det finns olika organismer i jorden som kan skada fröet, därför är det bra att använda steril jord. Ett bra sätt är att värmebehandla jorden i ugn. Häll jorden i ett ugnseldfast kärl och ställ in den i 135 graders ugnsvärme i en timme. Jorden måste vara väl genomfuktad, det är ångan som dödar organismerna. En liten varning är dock på sin plats: Det luktar tyvärr inte så gott! Stora hårdskaliga fröer gror lättare om Du först ruggar upp ytan lite med hjälp av ett sandpapper och sedan blötlägger dem i ljummet vatten under 1-2 dygn. En termos är ett bra hjälpmedel för att hålla vattnet ljummet. Så sedan fröet dubbelt så djupt som fröet är stort. Fina frön sås på jordytan. Täck sådden med ett tunt lager sand, det är ett bra sätt att motverka mögelbildning. Täck sedan sålådan med plast. Håll fuktigt men inte blött, då kan fröna ruttna. Tänk på att lufta sådden då och då. När de första riktiga bladen har utvecklats är det dags att försiktigt skola om de små plantorna i riktig jord för att förse dem näring. Plantan behöver också ljus för att inte rangla iväg, använd speciell växtbelysning eller vänta med sådden tills dagarna blir längre på våren. Tänk också på att avhärda plantorna, dvs låta dem stå ute dagtid under en period innan de planteras ut på sina växtplatser. Tänk på att även perenner som dragits upp inomhus behöver avhärdas!

FRÖSÅDD INOMHUS

Frösådd inomhus lämpar sig för frö till ettåriga växter med lång utvecklingstid, krukväxter, perenner samt även för bienner (tvååringar). Vi rekommenderar att man använder såjord till sina sådder. Den är genomsläpplig vilket är bra eftersom fröerna inte bara behöver vatten utan även syre för att gro. Såjorden innehåller mindre näring vilket är bra för fröerna. Det finns olika organismer i jorden som kan skada fröet eller den lilla plantan, därför är det bra att använda steril jord. Ett bra sätt är att värmebehandla jorden i ugn. Häll jorden i ett ugnseldfast kärl och ställ in den i 135 graders ugnsvärme i en timme. Jorden måste vara väl genomfuktad, det är ångan som dödar organismerna. En liten varning är på sin plats: Det luktar inte så gott! Man kan också så i vermiculit vilket är ett dränerande och fukthållande såsubstrat tillverkat av lerskiffer. Det går också utmärkt att blanda vermiculit och såjord, detta är speciellt lämpligt när man sår större fröer. Ett alternativt substrat för inblandning i såjorden är perlit vilket är tillverkat av lavasten. Vermiculit och perlit är båda sterila. Fyll gärna såkrukan nästan ända upp med vanlig plantjord och endast det översta lagret med såjord/vermiculit. Detta gör att den lilla plantan får tillgång till näring så snart den börjat växa. Packa jorden lagom hårt, den får inte vara så tätt packad så att den blir kompakt och syrefattig men inte heller så löst packad att fröerna inte får ordentlig kontakt med jorden. Kontrollera om fröerna är ljus- eller mörkergroende. Om de är mörkergroende så ska de täckas ordentligt, om de är ljusgroende så ska de täckas mycket lätt, små fröer sås direkt på jordytan. Vattna igenom såbädden innan du sår. Så fröet 1-2 gånger så djupt som fröet är stort. Fina frön sås mycket ytligt, om fröet sås för djupt så har det inte kraft nog att orka upp till jordytan. Det kan vara svårt att få spridning på små fröer vilket medför att plantorna hamnar för tätt. Ett sätt som kan underlätta detta är att blanda fröerna med ett par matskedar finkornig sand direkt i fröpåsen. Skaka fröpåsen så att frö och sand blandar sig ordentligt. Detta gör det lättare att få spridning på fröerna vid sådden. Stora hårdskaliga fröer gror lättare om ytan ruggas upp lite med hjälp av ett sandpapper, akta de punkter där hjärtblad och rot ska komma ut. Blötlägg sedan fröerna i ljummet vatten under 1-2 dygn, detta för att vattnet ska kunna tränga igenom det hårda fröskalet. Man ser när detta skett, fröet sväller upp och blir mycket större. En termos hjälper till att hålla vattnet ljummet. Täck sådden med ett lager grov sand, fint grus eller vermiculit, detta för att förhindra mögelbildning på sådden. Täck sådden med plast. Kontrollera vilken jordtemperatur fröerna vill ha och placera sådden på lämplig plats. Tänk på att fönsterbänken alltid är en kall och dragig plats. Om fröet behöver köldbehandlas så placeras sådden först varmt under några veckor, sedan i kylskåpet under en månad. Om fröerna gror i kylskåpet så avbryts köldbehandligen. Efter sådden måste jorden hållas jämnt fuktig, den får aldrig torka ut under groningen. Håll fuktigt men inte blött, då kan fröna ruttna. Vattna små fröer försiktigt, det är lätt att dessa spolas bort om man vattnar för våldsamt. Det bästa är att vattna underifrån, alternativt kan man använda en blomspruta eller en fin stril. Tänk på att lufta sådden då och då. När plantorna grott så ska de placeras ljust och gärna svalt. När de första riktiga bladen har utvecklats är det dags att försiktigt skola om de små plantorna i riktig jord för att förse dem med näring. Om plantorna ranglat iväg kan småplantorna omplanteras så pass djupt att hjärtbladen befinner sig precis ovanför jordytan, på stjälken finns rotanlag ända upp till hjärtbladen. Plantan behöver ljus för att inte rangla iväg, använd speciell växtbelysning eller vänta något med sådden tills dagarna blir längre. Plantorna behöver tid att vänja sig vid utomhustemperaturen innan de flyttas ut, detta kallas för att avhärda plantorna. Låt plantorna stå ute på skuggig plats under dagtid en period innan de planteras ut på sina växtplatser.

VÅRSÅDD UTOMHUS

Vårsådd utomhus lämpar sig för frö till ettåriga växter med kort utvecklingstid, perenner som inte behöver kyla för att gro samt även för bienner (tvååringar). Se till att du har en lucker, väl bearbetad såbädd där du ska så dina fröer. Gräv gärna och grundgödsla på hösten och färdigställ sedan själva såbädden så snart jorden torkat upp på våren. Vattna såbädden före sådd. Vissa stora hårdskaliga fröer ska blötläggas före sådd för att gro snabbare. Så sedan i rader eller strö ut fröerna på en större yta. Försök att inte så för tätt, blanda gärna småkorniga fröer med några matskedar fin sand som du kan hälla ner i fröpåsen och skaka om före sådden. Kontrollera om fröerna är ljus- eller mörkergroende. Om de är mörkergroende så ska de täckas ordentligt, om de är ljusgroende så ska de täckas mycket lätt, små fröer sås direkt på jordytan. Kontrollera också vilken jordemperatur som är den rätta. Vissa fröer som t ex vallmo vill gro vid 12 C och dessa kan alltså sås relativt tidigt medan andra fröer som t ex blomsterbönor vill gro vid 18-20 C och dessa får man alltså så något senare under våren. Om man vill komma igång lite tidigare så kan man använda odlingsväv för att täcka sådden med fram tills dagarna blir varmare. Väven skyddar även frösådden från fåglar och andra djur som kan vara intresserade av att äta på fröerna. Var sedan noga med vattningen under grotiden, vattna försiktigt med en fin stril för att inte fröerna ska rinna iväg. Gallra plantorna om de kommer för tätt, detta kan ske genom att man klipper av de plantor som ska bort. Genom att klippa av dem i stället för att dra upp dem så skonas rotsystemet på de plantor som ska stå kvar vilka annars lätt kan bli störda.

SOMMARSÅDD UTOMHUS

Sommarsådd utomhus lämpar sig för perenner som inte behöver kyla för att gro samt även för bienner (tvååringar). Se till så att du har en lucker, väl bearbetad såbädd där du ska så dina fröer. Gräv gärna och grundgödsla på hösten och färdigställ sedan själva såbädden så snart jorden torkat upp på våren. Vattna såbädden före sådd. Vissa stora hårdskaliga fröer ska blötläggas före sådd för att gro snabbare. Så sedan i rader eller strö ut fröerna på en större yta. Försök att inte så för tätt, blanda gärna småkorniga fröer med några matskedar fin sand som du kan hälla ner i fröpåsen och skaka om före sådden. Kontrollera om fröerna är ljus- eller mörkergroende. Om de är mörkergroende så ska de täckas ordentligt, om de är ljusgroende så ska de täckas mycket lätt, små fröer sås direkt på jordytan. Kontrollera också vilken jordtemperatur som är den rätta. Var sedan noga med vattningen under grotiden, vattna försiktigt med en fin stril för att inte fröerna ska rinna iväg. Tänk på att sådderna torkar fort i sommarvärmen, du kan täcka sådderna med fiberduk för att behålla fuktigheten lite längre. Gallra plantorna om de kommer för tätt, detta kan ske genom att man klipper av de plantor som ska bort. Genom att klippa av dem i stället för att dra upp dem så skonas rotsystemet på de plantor som ska stå kvar vilka annars lätt kan bli störda.

HÖST/VINTERSÅDD UTOMHUS

Det går alldeles utmärkt att så perenner under höst- och vintermånaderna. Det är så det fungerar i naturen, under hösten faller de mogna fröerna till marken för att sedan gro när vårvärmen kommer åter och jordtemperaturen är den rätta. Vissa fröer behöver uppleva en köldperiod för att gro, dessa fröer är i vår katalog märkta med STR. Även perenner som inte har ett absolut krav på kyla för att gro går alldeles utmärkt att så på detta sätt. Sådden sker lämpligast i plastkrukor, använd gärna såjord till det översta jordlagret, denna är genomsläpplig och mindre näringsrik än vanlig jord. Genom att ha vanlig jord under såjorden så ser du till att de små plantorna får tillgång till näring så snart de grott. Vattna igenom krukorna ordentligt, så sedan fröerna och täck sedan sådden med ett tunt lager grov sand för att skydda sådden och förhindra mögelbildning. Blanda gärna småkorniga fröer med några matskedar fin sand som du kan hälla ner i fröpåsen och skaka om före sådden. Kontrollera också om fröerna är ljus- eller mörkergroende. Låt såkrukorna stå varmt i minst en vecka. detta för att ge fröerna en möjlighet att dra åt sig fukt ordentligt. Värmen ser också till att få igång den biologiska processen i fröerna. Såkrukorna placeras sedan i en bänk eller grävs ner i en rabatt så att jordnivån i krukorna blir densamma som i den omgivande rabatten. Sådden bör stå i ett skuggigt läge för att förhindra att solen torkar ut sådden, detta ser också till att fröerna inte gror för tidigt i den varma och ibland lite förädiska vårsolen. Krukorna bör skyddas från sniglar och fåglar med ett finmaskigt nät. Vattna vid behov under höst och vår och skotta gärna snö över sådden under vintern. Detta bidrar till att hålla sådderna fuktiga, det är också bra om vintern blir väldigt sträng då det skyddar sådderna från att utsättas för extremt låga temperaturer. Finns det ingen snö så kan man vid sträng kyla lägga över t ex ett par lager bubbelplast och täcka med granris el dyl. Idealisk temperatur för sådden ligger på mellan +4 och -4 grader C. Om du sår inomhus under vintern och sedan vill placera såkrukorna utomhus så välj en dag som inte är alltför kall, detta för att temperaturomställningen inte ska ske alltför snabbt.

OM FRÖER OCH FRÖSÅDD

Varför ska man lägga ner arbete och omsorg på att så sina fröer själv när man istället kan göra det bekvämt för sig genom att köpa färdiga plantor? Skälen till detta är många.

Några av skälen är rent känslomässiga. Finns det något trevligare än att under de mörka vintermånaderna drömma sig bort till den ännu avlägsna sommaren genom att planera sitt blivande sommarparadis? Ta sig tid att jämföra olika sorter för att till slut noggrant välja ut de fröer man snart tänker så? Man målar i sin fantasi upp de mest fantastiska kompositioner och skaparglädjen firar nya triumfer. Att sedan under våren så och pyssla om sina sådder och småplantor skänker en härlig vårkänsla. När man sedan under sommaren njuter av sina fantastiska blommor eller läckra tomater så skänker det alltid en extra tillfredsställelse att själv ha pysslat om dessa plantor ända sedan de var små fröbebisar. Man växer som människa och känner sig nästan som en stolt förälder till dessa egenhändigt uppdragna plantor.

Andra skäl är av mer praktisk art. Man kan spara en hel del pengar. Plantor är dyra och man får betydligt fler plantor för pengarna om man väljer att så dem från frö. Det finns dessutom ett större och mer varierat utbud av fröer än av plantor, tack vare detta så får man alltså mycket mer att välja på. Idag är det massproduktionsprincipen som gäller och det produceras stora mängder av identiska plantor. Förr var det vanligt med små trädgårdsmästerier där trädgårdsmästaren kanske hade ett specialintresse och därigenom kunde erbjuda ett antal lite mer sällsynta sorter. Idag blir de små trädgårdsmästerierna tyvärr färre och färre. De plantor som man dragit upp själv anpassar sig också bättre till ens egna förhållanden än plantor som vuxit upp i ett växthus.

Man kan också själv styra över hur man driver upp sina plantor och slipper därmed oroa sig för kemikalier och andra onyttigheter som kan finnas i jorden. Många växter är idag retarderade, det innebär att de är behandlade med hormoner för att hålla sig små och kompakta. Om man vill ha en hibiskus med normalt växtsätt så får man ofta vänta i flera år innan retarderingen släpper. Växterna och jorden kan också vara behandlade med kemikalier som har till uppgift att hålla efter ohyra eller att styra växtens blomning. Man slipper också en mängd sjukdomar och även diverse ohyra som lätt sprids via jord och plantor, ägg av spansk skogssnigel (mördarsnigel) är ett bra exempel på detta.

Vad är då ett frö? Ett frö innehåller allt som behövs för att skapa en ny växt. Det innehåller ett fröämne som bär på anlagen till en specifik växt, hjärtblad, stjälk och rotspets finns redan inne i fröet. Fröet innehåller dessutom oftast en frövita som fungerar som ett näringsförråd, detta har till uppgift att förse fröet med näring från att det mognat tills dess att fröets groningsprocess är avklarad och fröet har förvandlats till en liten planta som på egen hand kan hämta näring ur jorden med hjälp av sina rötter. Ibland lagras näringen i hjärtbladen i stället, detta gäller bland annat för bönor. Fröet omges av ett hårt skal som har till uppgift att skydda innehållet från torka och yttre påverkan.

Fröet befinner sig efter skörden i en sorts vilostadium. Visst är det märkligt att ett frö som verkar helt livlöst ändå innehåller så mycket liv. Trots att fröet kan förefalla helt dött så lever och andas det. Fröet tar upp syre och avger koldioxid, denna process håller igång dess ämnesomsättning vilken går på sparlåga ända fram till dess att fröet sås. Fröet inväntar rätt betingelser för att börja gro. Vilka dessa betingelser är varierar från art till art. Många fröer är inte så kinkiga av sig, de är nöjda med att sås i normal rumstemperatur och sedan vattnas för att groningsprocessen ska ta fart.

Somliga fröer ställer helt andra krav. Vatten behövs alltid men övriga krav varierar. Ofta spelar jordtemperaturen en stor roll, vissa fröer vill gro vid 12 grader C medan andra föredrar 25 grader C. Vissa fröer behöver ljus för att gro, andra mörker. En del perennfröer vill uppleva en vinter innan de gror. Dessa fröer kan man antingen så utomhus under höst/vinter och på detta sätt följa naturen eller under vår/sommar, man får då lura fröerna att det är vinter genom att ställa in sådden i kylskåpet under en period.

Vissa fröer gror bäst om temperaturen tillåts växla mellan kallt och varmt. och uppskattar att stå varmt under dagen och kallt under natten, detta gäller bl a för heliotrop och verbena.

En del fröer ställer ännu märkligare krav. Det finns fröer som kräver en skogsbrand för att gro. De kan ligga i jorden i många år och invänta att de rätta betingelserna infinner sig för att de ska vakna till liv. Det är lätt att tro att det är den extrema värmen som får dessa fröer att gro men om man vill lura ett sådant frö att gro så måste man först bearbeta fröskalet så att det blir genomsläppligt och sedan utsätta fröet för rök. Det är vissa kemikalier som finns i röken som väcker fröet ur sin dvala och sätter igång groningsprocessen.

Det är alltså viktigt att fröet får tillgång till rätt temperatur för att groningen ska fungera bra. Om temperaturen är för hög eller för låg så blir grobarheten mycket lägre och groningstiden blir också betydligt längre för de fröer som trots allt gror.

Vi kan ta tomaten som exempel och se hur dess frön gror vid olika betingelser: Optimal jordtemperatur för sådd av tomatfrö ligger på 15-20 grader C. Vid denna temperatur så gror 98% av tomatfröerna inom 5,9 dagar. Om vi sänker jordtemperaturen till 10 grader C så gror 82% av tomatfröerna inom 42,9 dagar. Om vi sänker jordtemperaturen ytterligare till 5 grader C så gror 0% av fröerna. Om vi istället höjer jordtemperaturen till 35 grader C så gror 46% av fröerna inom 9,2 dagar. Om vi höjer jordtemperaturen ytterligare till 40 grader C så gror 0% av fröerna. (J F Harrington, Agricultural Extention Leaflet, 1954)

Man har alltså mycket att vinna på att försöka hålla sig så nära fröets optimala groningstemperatur som möjligt, denna finns angiven vid alla frösorter i vår katalog och på alla våra fröpåsar. Något man också ska tänka på är att jordtemperaturen aldrig är densamma som lufttemperaturen. Om det t ex är 20 grader C i ett rum så är jorden i en sålåda alltid några grader kallare om den inte står placerad nära en värmekälla. Många placerar gärna sina sådder på en fönsterbänk. Detta gör att temperaturen sänks ytterligare eftersom det alltid drar lite kallt vid ett fönster. Om fönstret dessutom är solbelyst dagtid så kan resultatet bli att sådden står alldeles för varmt dagtid och alldeles för kallt nattetid. Det är lika förödande för en frösådd att stå för varmt som att stå för kallt. De allra flesta frösorter (med undantag för ljusgroende fröer) behöver inget dagsljus innan fröerna har grott.

När det gäller att lyckas med värmekrävande tropiska fröer så är det i många länder vanligt att använda sig av eluppvärmda sålådor. Dessa kan ställas in på lämplig temperatur med hjälp av en termostat. Andra sätt är att försöka hitta en varm och dragfri plats i huset där man kan placera de frösådder som kräver lite extra värme. Kanske i pannrummet, ovanpå en akvarieramp eller ovanför kylskåpet? En del odlare använder sig av termostatstyrda elektriska värmedynor eller värmefiltar.

Utomhus kan luft- och jordtemperatur skilja sig åt ännu mer. Under våren kan lufttemperaturen en varm dag kanske nå så högt som 15-20 grader C, då kan jordtemperaturen vara betydligt lägre eftersom det tar lång tid att värma upp jorden efter en kall vinter. En riktigt varm sommardag däremot så kan jordtemperaturen i den svarta, ångande jorden vara högre än lufttemperaturen. Det bästa sättet att kontrollera jordtemperaturen är att skaffa en jordtermometer, då vet man alltid att temperaturen är den rätta innan man sår sina fröer. Ett gammalt knep för att se när det är dags att så på våren är att studera björkens knoppar. När de liknar små musöron är det dags att så många av de ettåriga växter som är lämpade för direktsådd.

Det finns även andra faktorer än jordtemperaturen som spelar in vid frösådden. Det är viktigt att man förvarar sina fröer på en lämplig plats fram till sådden. De ska förvaras svalt, torrt och mörkt. Det allra viktigaste är att de förvaras torrt. Kylskåpet kan vara en lämplig plats om man har en bra burk med absolut tättslutande lock att förvara sina fröpåsar i.

Som vi har sett så ställer fröer ofta väldigt specifika krav för att gro, om dessa inte tillfredställs brukar man säga att fröet stressas. Det kan handla om allt från för låg eller hög jordtemperatur till för djupt sådjup. Om man känner att man inte kan tillfredsställa dessa krav till hundra procent så finns det några knep man kan ta till för att förbättra fröets chanser att gro.

Ett sätt att bryta frövilan snabbare är att kyla fröet en kort period före sådden. Detta har visat sig fungera bra för de flesta fröer.

Ett annat sätt är att utsätta fröet för en intensiv ljusblixt, en kamerablixt duger bra. Detta råd gav jag redan för 20 år sedan när det gällde sådd av tropiska fröer som ofta ligger länge i den torra jorden och inväntar de häftiga regn som förekommer i tropikerna. Dessa regn inleds med magnifika åskväder, därför tror man att de kraftiga ljusblixtarna kan ge fröet en signal om att det börjar bli dags att gro. Nu har det visat sig att de flesta fröer reagerar positivt på ljusblixtar, detta kanske kan bero på att åskväder förebådar regn även här hos oss.

Ett tredje sätt är att behandla sådden med gibberelin. Detta är ett i växter naturligt förekommande tillväxtstimulerande ämne som häver frövilan och påskyndar groningen hos frön. Det påstås även kunna häva sådan frövila som egentligen kräver en köldperiod för att brytas. Gibberelin är tillåtet i USA, också för hobbyodlare, och där används det även i ekologisk odling. I Sverige är medlet inte godkänt i dagsläget men det ska testas av EU under 2007 så vi får avvakta och se vad de kommer fram till. Eftersom gibberelin förekommer naturligt i växter så förmedlar jag några tips: Blanda lövkompost med vatten och låt detta dra några dagar innan det används till vattning av sådder. Alternativt så kan man använda sig av dikesvatten. Eftersom halten av gibberelin är högst i knoppar och frön så borde man även kunna plocka knoppar från ex vis poppel, vilken är mycket snabbväxande, och blötlägga dessa.

Det fjärde sättet lärde jag av en professor för ett 20-tal år sedan. Han hade gjort egna experiment och kunde visa att genom att tillsätta något som motsvarade lite extra frövita vid sådden så klarade fröerna stress betydligt bättre eftersom de på detta sätt försågs med ett extra lager näring. Denna frövita framställde han mycket enkelt genom att blanda potatismjöl och vatten till tjock vällingkonsistens och sedan droppa denna blandning över fröerna vid sådden. Jag har själv testat denna metod och tycker att den fungerar alldeles utmärkt. Om fröet har ideala förutsättningar vid sådden så medför denna metod ingen förbättring men så snart något stressar fröet så får man ett märkbart bättre resultat.

Som ett mer udda tips vill jag gärna återge följande sanna historia som jag fick den återgiven av en kund: Hennes man fick för sig att tvätta, något han i vanliga fall aldrig befattade sig med. In i tvättmaskinen åkte hennes trädgårdsförkläde där det tvättades i 60 grader. Efter tvätten följde centrifugering och torktumling på högsta värme. Förklädet blev förstört, det skulle ha tvättats vid 40 grader. Till saken hör att hon i fickan på förklädet hade ett antal fröpåsar av luktärt och krasse. Hon utgick ifrån att dessa bara var att kasta bort men tog ändå fram påsarna för att se hur fröerna såg ut. Döm om hennes förvåning, inne i de genomskinliga plastpåsarna hade fröerna grott! Hon pillade försiktigt ut dem ur plastpåsarna och planterade dem genast. Detta är en metod som jag inte vågar rekommendera men det var onekligen ett mycket snabbt och effektivt sätt att få just dessa föer att gro!

Till sist några rader om jord och såkrukor. Såkrukor finns av olika typer och de flesta är bra. Själv använder jag gärna fyrkantiga plastkrukor vilka håller fukten bra och är utrymmesbesparande. Du kan också välja att så i sålådor. Det går också mycket bra att återanvända diverse förpackningar som man diskar rena före användandet. Luktärtor föredrar lite djupare jord och dessa kan man med fördel så i tomma toarullar. Vi avråder ifrån användning av torvkrukor. Torven är alldeles för tät och du riskerar att fröerna ruttnar bort.

Vi hoppas att du hittat något av intresse i dessa rader. Prova gäna att så samma frösort på några olika sätt och undersök vilken av metoderna som ger det bästa resultatet. Om du själv har några annorlunda tips så får du gärna dela med dig av dem till oss!

Rara Växter på Facebook

Missa inte att följa oss på Facebook för odlingstips, kampanjer och inspiration.


Prenumerera på inspiration

Vårt populära nyhetsbrev är fyllt av specialerbjudanden, nyheter och trevlig trädgårdsinspiration! Självklart kan Du avbryta prenumerationen när du vill.